Italian Mannerist Painter, 1503-1572 Italian painter and poet. He dominated Florentine painting from the 1530s to the 1560s. He was court artist to Cosimo I de' Medici, and his sophisticated style and extraordinary technical ability were ideally suited to the needs and ideals of his ducal patron. He was a leading decorator, and his religious subjects and mythological scenes epitomize the grace of the high maniera style.  Related Paintings of BRONZINO, Agnolo :. | Eleonora of Toledo with her son Giovanni de Medici | The Illegitimate Daughter of Cosimo I de' Medici | Portrait of a young man | Portrait of Maria de Medici | Portrait of a Lady dfg |
Related Artists:
RIGAUD, Hyacinthe
French Baroque Era Painter, 1659-1743 .was a French baroque painter of Catalan origin whose career was based in Paris. He is renowned for his portrait paintings of Louis XIV, the royalty and nobility of Europe, and members of their courts. Rigaud was born Jacint Rigau i Ros -- though in many encyclopaedias is "re-christened" with the name of H??acint Francesc Honrat Mathias Pere Martyr Andreu Joan Rigau -- in Perpignan, which became part of France by the Treaty of the Pyrenees (7 November 1659) shortly after his birth. In 1682, he was awarded the Prix de Rome. He was the most important portrait painter during the reign of King Louis XIV. His instinct for impressive poses and grand presentations precisely suited the tastes of the royal personages, ambassadors, clerics, courtiers, and financiers who sat for him. Because Rigaud's paintings captured very exact likenesses along with the subject's costumes and background details, his paintings are considered precise records of contemporary fashions. Rigaud was a master of the Baroque style of art. Rigaud's best-known work is his 1701 painting of Louis XIV which today hangs in the Louvre in Paris, as well as the second copy also requested by Louis XIV that now hangs at the Palace of Versailles. In 1709, he was made a noble by his hometown of Perpignan. In 1727 he was made a knight of the Order of Saint Michael. Rigaud died in Paris in 1743 at the age of 84.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Jacob More
1740-93 Scottish painter, active in Italy. The son of an Edinburgh merchant, he was first apprenticed to a goldsmith and then, from 1766, to the Norie family of house-painters. In the 1760s he produced numerous sketches of the Scottish Lowlands (examples Edinburgh, N.G.), and in 1769 he designed and executed stage sets at the Theatre Royal, Edinburgh, for the first productions after the legalizing of the theatre in Scotland. More's Edinburgh period culminated in a series of oil paintings of the Falls of the River Clyde, three of which are in public collections: Corra Linn (Edinburgh, N.G.), Stonebyres Linn (London, Tate) and Bonnington Linn (Cambridge, Fitzwilliam). These paintings are regarded as the first serious artistic interpretations of the Scottish landscape, depictions by previous artists having been essentially topographical in character. More took a set of three of them to the Society of Artists Exhibition in London in 1771, at which he gained widespread recognition and the personal encouragement of Sir Joshua Reynolds.